Main menu: Start | Artilleri | Robot | Eldledning | Stridsledning | Fordon | Samband | Intendentur | Förbandstyper |

Jan 15
2018

Kustartilleribataljon

1956 omorganiserades kustartilleridivisionerna till kustartilleribataljoner.

1. och 3. kustartilleribataljonerna grundtilldelades Södra militärområdet och kom att innehålla var sitt 21 cm kustartilleribatteri m/42 om tre pjäser och två 15,2 cm kustartilleribatterier m/37 med fyra pjäser.

För att undvika förväxling ombenämndes 21 cm batterierna och kom att heta 11., 12. och 13 kustartilleribatterierna.

1. kustartilleribataljonen innehöll sålunda 11. kustartilleribatteriet (21 cm) samt 3. och 4. kustartilleribatterierna (15,2 cm).
3. kustartilleribataljonen innehöll 12. kustartilleribatteriet (21 cm) och 1. och 2 kustartilleribatterierna (15,2 cm).

13. kustartilleribatteriet (21 cm) och 5. kustartilleribatteriet (15,2 cm) uppträdde självständigt vad gäller uppgifterna i Östra militärområdet och Nedre Norrlands militärområde.
7. kustartilleribatteriet (15,2 cm) med tre pjäser kvarstannade på Gotland.

Batteriernas organisation var så utformad att de skulle kunna uppträda självständigt.


Organisationsskiss 15,2 cm kustartilleribatteri m/37. 21 cm batterierna hade likvärdig organisation.


Grupperingsskiss KA-bataljon, urdrag från "Anvisningar för Kustartilleribataljon" (1962).


Sambandskiss KA-bataljon, urdrag från "Anvisningar för Kustartilleribataljon" (1962).

I början av 1950-talet tillfördes eldledningsradar PA 31 till samtliga batterier. PA 31 tillsammans med 4 meter inbasmätare bildade mätstationstropp.
1957 tillfördes samtliga batterier närspaningsradar PS 33/R och kunde då skapa eget underrättelseläge i kustområderna.
Genom att luftvärnstropp och markstridspluton ingick i organisationen kunde man skydda sig mot flyganfall och anfall på marken i batteriområdet.
Ett självständigt uppträdande ställde också krav på goda underhållsresurser, varför det fanns reparations- och underhållsresurser för alla tekniska system liksom också en väl utrustad förbandsplats i trossplutonen.
Batterierna svarade också för sin egen trådlinjebyggnad. I utrustningen ingick matriel för två grupperingar.

Genom anskaffning av överskottsfordon (Brockway, GMC mfl) som inköptes från den amerikanska armén i Tyskland 1947-1949 hade samtliga batterier stamfordon som nästan till 100 % täckte förbandens behov.

Samtidigt tillfördes alla 15,2 cm kustartilleribatterier den moderniserade Dragterrängbil m/42 från Volvo, som nu benämndes Dragterrängbil 953B.


21 cm kanon m/42 med tre pjäser i varje batteri.


15,2 cm kanon m/37 med fyra pjäser i varje batteri (förutom Gotlands-batteriet med tre pjäser).


Mätstationtropp bestående av eldledningsradar PA 31 och 4 meters indasmätare m/46.


Dragterrängbil 954 P Brockway med eldrörsvagn till 21 cm kanon m/42.


Skodatraktorn drar lavetten till 15,2 cm pjäs m/37, ersattes sedemera av dragterängbil 953 B.


Dragterrängbil 953 B med lavett till 15,2 cm kanon m/37.


21 cm kanon m/42 under skarpskjutning på Torhamnslandet i Blekinge.


Skarpskjutning med 15,2 cm kanon m/37.

 Stora delar av den matriel tillhörande dessa förband finns utställda på museet.