Main menu: Start | Artilleri | Robot | Eldledning | Stridsledning | Fordon | Samband | Intendentur | Förbandstyper |

Jan 15
2018

Tungt Kustrobottbatteri 08

Från 1968 började KA 2 att utbilda personal till krigsförband av typen tungt kustrobotbatteri 08 beväpnade med Robot 08. Detta var ett strategiskt vapensystem, som skulle sättas in mot landstigningsstyrkor långt ute till havs. Räckvidden var mycket stor och tanken var att ett stort antal robotar skulle anfalla en landstigningsstyrka samtidigt, för att säkerställa att ett antal mål slogs ut trots motverkande luftvärnseld. Robotanfallen skulle samordnas med andra försök att försvaga landstigningsstyrkorna, t ex genom samordnade anfall med flottans ubåtar och flygvapnet.
Det tunga kustrobotbatteriet 08 togs i operativt bruk 1968, det första fordonsbaserade rörliga kustrobotsystemet i världen. Systemet var operativt till 1995 då det avlöstes av Robot 15-systemet.


Organisation Tungt kustrobotbatteri 08.


Grupperad pjäs med robot 08.


Klargöring av Robot 08.


Provskjutning med med målrobot CT10 från Vialms udd på Gotland.


CT10 bärgas efter provskjutning.


Målrobot CT10.

Robotbyrån på Försvarets matrielverk hade begränsade resurser och kunde inte driva robotutveckling för flygvapnet och marinen parallellt vilket gjorde att marinen vände sig till franska robotindustrin. Här hade man utvecklat en turbojetmotor till en målrobot, CT20, vilket bedömdes utgöra en bra grund för konstruktion av en sjömålsrobot. Efter att svensk marin personal genomgått robotkurs i Paris 1958 anordnades skjutprov på Gotland med CT20.


Målrobot CT20.


Start av robot 08 från Vialms udd på Gotland.

En systemutveckling av en marin sjömålsrobot (Rb 08) beställdes av Nord Aviation 1962, inledningsvis planerad för ett sjögående system (jagarna Halland och Småland) och ett system för fast gruppering i bergrum. Detta alternativ övergas senare av olika anledningar och man satsade på ett rörligt kustrobotförband med samma robot som jagarna. SAAB fick 1964 uppdraget att vara huvudleverantör.


De två startraketerna lyfter roboten till flyghöjd.

Roboten hade en jetmotor och startade från en startbana med hjälp av krutraketer monterade på startsläden. Dessa släppte när den brunnit färdigt, vilket tog cirka 2 sekunder. Då har roboten kommit upp i cirka 500 km/tim. Marschfarten är något över 900 km/tim.
Roboten var fjärrstyrd med målsökare. Den kunde antingen vara försedd med kameror för spaning, små bomber eller sprängladdning. Roboten styrdes fram till målet då målsökaren tog över vid cirka 15 km och kör sedan själv rakt på målet.

 Stora delar av den matriel tillhörande dessa förband finns utställda på museet.