Main menu: Start | Artilleri | Robot | Eldledning | Stridsledning | Fordon | Samband | Intendentur | Förbandstyper |

Jan 15
2018

Tungt Kustartilleribatteri 15,2/37

Krigsutbrottet 1939 medförde en förstärkning av kustartilleriet och behovet av rörliga batterier var stort. Från april 1939 till februari 1940 levererade Bofors började levereran nio 15,2 cm pjäser m/37.

De tre kustartilleribatterierna benämndes 1., 2. och 3. kustartilleribatteriet med tre pjäser i varje batteri.

Bemanningsansvaret för de tre första 15,2 cm kustartillerierna fördelades inledningsvis så att personal för 1. och 3. kustartilleribatterierna ansvarade KA 2 medan KA 1 ansvarde för 2. kustartilleribatteriet.

I januari 1942 bestäms organisationen för de tre första 15,2 cm kustartilleribatteri m/37 i detalj,
totalt 155 man.

Batterichef
Batteristab
Observationsavdelning
Signalavdelning
Pjäspluton (1. - 3. pjäsavdelning)
Ammunitionsavdelning
Luftvärnsavdelning
Batteritross

Efterhand så utvecklades förbanden och blev större organisatoriskt enligt nedan organisation.


Organisation 15,2 cm kustartilleribatteri m/37 (1976 års organisation).


15,2 cm pjäs m/37.




Dragterrängbil m/39, Skodatraktorn.

Körförsök med lämpligt dragfordon till de nio anskaffade 15,2 cm pjäserna påbörjades i december 1939. Både svenska och utlänska traktorer prövades. Skoda-traktorn ansågs betydligt överlägsen de övriga. 21 st Skoda-traktorer beställdes i februari 1940.

Dragterrängbil m/39 (Skoda-traktorn) var sexhjulsdriven, hade en 95 hk bensinmotor och var försedd med vinsch.


Dragterrängbil m/39 med lavettvagn.


Skjutbord m/33-37 och sambandsmedel i sammanställningsplats m/37.

Skjutbord m/33-37 användes för omräkning av bäring och avstånd från mätstation utanför batteriet till att gälla från batteripunkten. Pjäs i batteripunkt erhöll sidriktning och uppsättning. Omräkning för pjäser som inte stod i batteripunkten skedde med hjälp av pjäsparallaxtavla vid respektive pjäs.

I sammanställningsplatsen (i tält) fanns skjutbord och korrektionsbord, där mätvärden omvandlades till skjutelement. Vid de pjäser som ej stod i batteripunkten fanns en pjäsparallaxtavla som räknade om de skjutelement som gavs gällande batteripnukten. Samtliga eldledningslinjer bestod av fälttrådlinjer.

Vid varje batteri fanns två vågbasavdelningar och två inbasavdelningar som mätte in målets läge.


4 meters inbasmätare m/46.

I varje batteri skulle det ingå rörlig 150 cm strålkastare m/37-38.


150 cm Strålkastare m/1937-38.

I alla batterierna ingick det en 40 mm luftvärnsautomatkanontropp m/37.


Luftvärnstropp med 40 mm luftvärnsautomatkanon m/36 och 1,25 m avståndsmätare m/1941.

Fjorton nya 15,2 cm pjäs m/37B och dragterrängbil m/42
I början av 1940-talet ansågs det vara nödvändigt med ytterligare förstärkning av det rörliga kustartilleriet. Armén hade beställt fjorton 15,2 cm pjäs m/37B för att förstärka försvaret vid finska gränsen. Dessa pjäser kom sedermera överföras till kustartilleriet efter 1942 års försvarsbeslut och levererades från slutet av 1943 till slutet 1944.

De fyra nya kustartilleribatterierna benämndes 4., 5., 6. och 7. kustartilleribatteriet med tre pjäser i varje batteri.

Som dragfordon till 15,2 cm pjäs m/37B beställdes artilleritraktor från Volvo som benämndes dragterrängbil m/42. Sexhjulsdriven, hade 108 hk och var försedd med vinsch och tryckluftbromsar.


Dragterrängbil m/42 med lavettvagn.

Ny radarmätstation PA 31 och närspaningsradar PS33/R
I början av 1950-talet tillfördes radarmätstation PA 31 till samtliga batterier. De bildade tillsammans med 4 m avståndsmätare m/1946 mätstationstroppar.
Närspaningsradar PS 33/R tillfördes samtliga batterier 1957 och kunde då skapa eget underrättelseläge vid kust.


Mätstationstropp med 4 meter inbasmätare och i bakgrunden eldledningsradar PA 31.


Eldledningsradar PA 31.

Gummihjul och pivåplatta
1957 beslutades att samtliga 15,2 cm pjäser skulle förses med gummihjul och pivåplatta. Pjäserna fick en ökad rörlighet i terräng och kunde köras med högre hastighet på väg. Pivåplattan underlättade svansning till en annan huvudskjutriktning samt att den tog upp en del av rekylen.


15,2 cm pjäs m/37 försedd med gummihjul och pivåplatta.

Dragterrängbil 953B, en moderniserad dragterrängbil m/42
Samtidigt tillfördes alla 15,2 cm kustartilleribatterier den moderniserade dragterrängbil m/42 från Volvo, som nu benämndes dragterrängbil 953B. Den fick en ny och högre hytt, en ny bensinmotor på 160 hk och tryckluftservo. För att den nya motorn skulle få plats flyttades kylaren fram 20 cm.


Dragterrängbil 953B med lavett, en moderniserad dragterrängbil m/42.

Nytt eldledningssystem med Arte 719, AML 701, måldatainstrument, ballistsikräknare
I början av 1970-talet tillfördes nytt eldledningssystem till batterierna. Systemet bestod av mätstation Arte 719, ett måldatainstrument i sammanställningsplatsen (SPL) som nu blev hyddbaserad och en ballistikräknare vid varje pjäs. Inledningsvis kvarstod den andra mätstationstroppen med eldledningsradar PA 31 och fyra meter inbasmätare. I början av 1970-talet ersattes inbasmätaren med avståndsmätare laser (AML 701).


Mätstation Arte 719 utrustad med radar, Tv och laser.


De tre främre operatörsplatserna, ytobservatör (YO) och målföljare A och B (MFA och MFB).


Avståndsmätare laser (AML 701).


Sammanställningsplats (SPL) med bla måldatainstrument.


Ballistikräknare.


Anpassningsutrustning med nollvisarinstrument installerades på varje pjäs.

Ny generation terrängbilar ersätter de gamla amerikanska bilarna samt den svenska dragterrängbil 953B
Från 1976 och framåt ersattes den gamla fordonsparken med ledarbil, linjepatrullbilar, lastterrängbilar från den amerikanska armén samt dragterrängbil 953B Volvo med nya generationen terrängbilar 11/20 och 30/40.


Terrängbil 40.


Terrängbil 11.

15,2 cm kustartilleribatterierna kvarstod i krigsorganisationen tills dess att de blev avlösta av de nya 12/80-batterierna med början av 1985.

 Stora delar av den matriel tillhörande detta förband finns utställda på museet.