Main menu: Start | Artilleri | Robot | Eldledning | Stridsledning | Fordon | Samband | Intendentur | Förbandstyper |

Jan 15
2018

Tungt Kustartilleribatteri 21/42

1939 anförde överbefälhavaren inför försvarsministern att en förstärkning av kustartilleriet genom tillförande av tungt artilleri var av största betydelse. Särskilt värdefull skulle tillgången vara för medverkan av försvaret av Öresund liksom av Skånes kuster. Även en förstärkning av de marina försvarsområdena i Stockholms och Göteborgs skärgårdar med bla tungt artilleri förelåg.

Specialmaskin AB i Göteborg var generalagent för Skodaverken i Pilsen, Tjekoslovakien. Specialmaskiner AB kontaktade Marinförvaltningen 1939 och erbjöd sex 21 cm kanoner mot betalning i råvaror, nickel eller andra metaller. Detta var ett problem och nickel kom inte i fråga. Efter många kontakter fram och tillbaka skrevs till slut kontrakt 1942 och omfattade nio 21 cm kanoner med ammunition för leverans under 1944.

Nio pjäser inklusive ammunition inköptes och levererades 1942-1944. Kanonen flyttades i tre delar, eldrör, lavett och bäddning.
Dragfordon ursprungligen en nedväxlad dragterrängbil Volvo m/42 (Volvo TVC), från 1948 dragterrängbil 954P Brockway.
Grupperades i förberedda gjutna ställningar, som fanns på många platser längs kusten.


21 cm kanon m/42 under skarpskjutning på Torhamnslandet i Blekinge.

Från 1944 till 1972 tre batterier med tre pjäser.
Från 1972 fyra pjäser i två batterier, en pjäs i reserv.

Utbildning bedrevs från början vid KA 4, flyttades 1956 till KA 2.

De första utbildade 21 cm kustartilleribatterierna m/42 hade följande organisation:

Batterichef
Batteristab
Observationsavdelning
Signalavdelning
Pjäspluton (1. - 3. pjäsavdelning)
Ammunitionsavdelning
Luftvärnsavdelning
Batteritross

Total bestod 21 cm batteriet av 403 man i organisationen ovan.
I början av 1945 är samtliga tre 21 cm batterierna utbildade och krigsorganiserade och klara för beredskapstjänst.


Grupperad och maskerad 21 cm pjäs m/42.

Efterhand så utvecklades förbanden och blev större organisatoriskt enligt nedan organisation.


Organisation 21 cm kustartilleribatteri m/42.


21 cm kanon m/42 från Skodaverken i Tjekoslovakien.

Pjäsen var uppdelad i tre enheter under förflyttning, bädden (14 ton), lavetten (18 ton)och eldröret (17 ton).

Som dragfordon till 21 cm kustartilleribatterierna användes dragterrängbil 954P som var de enda fordonet som orkade dra pjäsenheterna.


Dragterrängbil 954P Brockway med eldrörsvagn.

Skjutbord m/33-37 användes för omräkning av bäring och avstånd från mätstation utanför batteriet till att gälla från batteripunkten. Pjäs i batteripunkt erhöll sidriktning och uppsättning. Omräkning för pjäser som inte stod i batteripunkten skedde med hjälp av pjäsparallaxtavla vid respektive pjäs.


Skjutbord m/33-37 och sambandsmedel i sammanställningsplats m/37 (tält).

I sammanställningsplatsen (i tält) fanns skjutbord och korrektionsbord, där mätvärden omvandlades till skjutelement. Vid de pjäser som ej stod i batteripunkten fanns en pjäsparallaxtavla som räknade om de skjutelement som gavs gällande batteripnukten. Samtliga eldledningslinjer bestod av fälttrådlinjer.

Vid varje batteri fanns två vågbasavdelningar och två inbasavdelningar som mätte in målets läge.


4 meters inbasmätare m/46.

I varje batteri skulle det ingå en rörlig 150 cm strålkastare m/37-38.


150 cm Strålkastare m/1937-38.

I alla batterierna ingick det en 40 mm luftvärnsautomatkanontropp m/37.


Luftvärnstropp med 40 mm luftvärnsautomatkanon m/36 och 1,25 m avståndsmätare m/1941.

Ny radarmätstation PA 31 och närspaningsradar PS33/R
I början av 1950-talet tillfördes radarmätstation PA 31 till samtliga batterier. De bildade tillsammans med 4 m avståndsmätare m/1946 mätstationstroppar.
Närspaningsradar PS 33/R tillfördes samtliga batterier 1957 och kunde då skapa eget underrättelseläge vid kust.


Mätstationstropp med 4 meter inbasmätare och i bakgrunden eldledningsradar PA 31.


Eldledningsradar PA 31.

1960 monterades en pneumatiskt driven laddvagn med ansättare och hydralisk höjdriktning samt pneumatisk granatlyftare på höger lavettsida.


Pneumatisk ansättare på 21 cm pjäs.

Nytt eldledningssystem med Arte 719, AML 701, måldatainstrument, ballistsikräknare
I början av 1970-talet tillfördes nytt eldledningssystem till batterierna. Systemet bestod av mätstation Arte 719, ett måldatainstrument i sammanställningsplatsen (SPL) som nu blev hyddbaserad och en ballistikräknare vid varje pjäs. Inledningsvis kvarstod den andra mätstationstroppen med eldledningsradar PA 31 och fyra meter inbasmätare. I början av 1970-talet ersattes inbasmätaren med avståndsmätare laser (AML 701).


Mätstation Arte 719 utrustad med radar, Tv och laser.


De tre främre operatörsplatserna, ytobservatör (YO) och målföljare A och B (MFA och MFB).


Avståndsmätare laser (AML 701) med laseravståndsmätare och kikare.


Sammanställningsplats (SPL) med bla måldatainstrument.


Ballistikräknare.


Anpassningsutrustning med nollvisarinstrument installerades på varje pjäs.

Utbildning bedrevs från början vid KA 4, flyttades 1956 till KA 2.

Utgick ur krigsorganisationen 1982.

 Stora delar av den matriel tillhörande detta förband finns utställda på museet.